en sorgens dag

Jag kommer hem. Ropar "hallå", som jag brukar göra. Får ett "hallå" tillbaka från nedervåningen, som jag brukar få. Jag hänger av mig jackan, tar av mig mina skor och klappar min katt som stryker sig längst mitt ben. Allt är som det brukar vara. 
 
Jag får sätta mig vid ett dukat bord. Äta god mat. Jag har alla hemma. Alla svarar när jag ringer. Allt är som det brukar vara, bortsett från våra sänkta blickar och den låga radiosändningen i bakgrunden. 
 
För det är inte som det brukar vara, för många i vårt land, ikväll. Inte heller för tusentals andra runt om i världen. Det finns aldrig ord nog. Än mindre idag, när det skett något så fruktansvärt, så nära. 
 
Varje dag vänds någons vardag uppochner. Varje dag kämpar någon för att överhuvudtaget få en vardag. Och jag ropar "hallå" ikväll och är aldrig så tacksam som sådana här kvällar att jag får ett "hallå" tillbaka. 
 
Ta hand om er där ute. Låt aldrig kärleken övervinnas av hat. Våra hjärtan blöder, men vi är fortfarande starkast. Alltid starka tillsammans. 
texter om sånt som gör ont | | Kommentera |

påfyllt med annat

Jag är trött, trasig, men överväldigad av livet utanför. Alla kloka människor, alla otroliga ord. Det känns lite som att jag blundat ett tag och nu ser. Tömt hjärta; påfyllt tusen gånger tillbaka. 
Med till exempel skogs-lunchar och prat. 
 
Häng med denna + den tredje av oss som inte blev med på bild. Älskar dem så att jag nästan får sendrag i hela kroppen. Mmm, Stockholmstripp mitt i veckan dessutom. Mycket uppskattat. 
 
Och så mina scouter sen. Vi gjorde en tavla tillsammans med fina ord i tisdags. De ger mig sådan livspepp så det finns inte. Kan bli glad bara jag tänker på de där ungarna. Alla olika kunskaper som rymmer inom dem. Hur olika de är, men ändå hur bra de fungerar ihop med varandra. Vilken potential det finns i dem till framtiden. Scouterna är utan tvekan världens vackraste community. Har appropå det tagit hand om @scouterna på instagram den senaste månaden. Det var kul. In och titta! 
 
Sådant som bara håller en vid liv, ni vet. Det är viktigt att hålla igång, men också att ta det lugnt. Klockan är nu närmare halv elva och jag ska krypa ned i sängen nu. Lyssna på musik, kanske. Försöka stänga ute alla listor som rullar i mitt huvud. Allt drygt. 
bilder, texter om sånt som gör ont | | En kommentar |

sen, när saker tar slut

Då kommer en kväll när du bäddar sängen och bär ned tvätten i förebyggande syfte, innan du går ut och river ned allt i din väg. Du kommer komma hem; för sent och för trött för att göra någonting vettigt överhuvudtaget. Kanske kommer det gå flera dagar. Så, det är bäst du får det gjort. 
 
Natten kommer, när du inte vill släcka ljusslingan ovanför sängen. När du inte vill sova, men är för trött för att vara vaken. Det är vinter och inget täcke kommer vara tillräckligt varmt. Du borde vara van nu, men hur ska en kunna bli det. 
 
Dagar, när tystnad blir outhärdligt och måste ersättas med alla slags ljud. Musik, med volym över varningsgränsen. Bussmotorer. Telefonsamtal. Allt som överröstar huvudet. 
 
Så kommer förtvivlan, den som sedan övergår i melankoni, stress och till sist en sorts acceptans för hur det nya ser ut. Du tänker att nu. Nu är det sista gången. Egentligen vet du, att sista gången kommer bli den innan din död. Det kommer aldrig ta slut och egentligen vet du, att det är det är det bästa du blivit tilldelad i livet. 
 
Så ännu ett slut är nått. Ännu en hand är släppt. Ännu ett blad ihopknölat. Tron på magin i att starta upp något nytt, var det inte så det löd? Det blir bra, hör du. Du vet det. Du, om någon. 
texter om sånt som gör ont | | Kommentera |
Upp